Dumme Mosse - magisk skog och förtrollad träskmark
Det blev en bra dag. Först ett sånt yogapass, sen utflykt i min närmaste favoritskog, tillsammans med vänner, och sen tecknande i lugn och ro till klassisk musik.När lite mer än halva dagen hade gått, så föreslog M att vi skulle åka på upptäcksfärd till Dumme Mosse, som ligger utanför Jönköping. Perfekt, där hade vi aldrig varit förut, och eftersom M hade besök av sin kompis passade det bra med en utflykt. Vädret var riktigt sådär mysigt grått och burrigt, det bästa vädret för naturutflykter ibland faktiskt.
 
Jag hade hört talas om Dumme Mosse, och hade väl inte direkt jättehöga förväntningar (platt myrmark, hur kul kan det vara?) Men. Jag. Hade. Så. Fel.
 
Det var inte bara vackert, det var alldeles förtrollande mystiskt och spännande. Jag skuttade runt som ett litet barn och tog kort på ungefär allt, samtidigt som jag lyssnade på trädens röster till varandra, och kände stämningen kröp inpå.
 
Här kommer en liten bildkavalkad från vårt äventyr:
 
Vi gick in på mjuk barrtäckt skogsstig, och hittade en oidentifierbar fornlämning.
 
Skogen kändes STOR.
 
 
 
Ett träd satt med benen i kors, och många andra låg och vilade sig med fötterna i vädret.
 
Älvorna hade byggt trappsteg på en stubbe, och mossan runt-i-kring var så mjuk, så mjuk.
 
Efter en stund började vi komma in i träskmarkerna. Spöklikt.
 
"Do not disturb the water..!"
 
 
Olika sätt att ta sig över vattnet.
 
Förtrollade trädstammar och otäckt spegelblankt djup.
 
Vi började närma oss själva mossen. Vägen dit var väldigt lång och väldigt rak.
 
Och sen helt plötsligt var den där. Sträckte ut sig, enslig och stor, ut i oändlighet.
 
M testar instabiliteten i mossen. Mycket instabilt och blött. Inte lämplig för promenad.
 
Två änder hade byggt ett kärleksnäste på en egen ö, i en egen sjö.
 
Och så hade de lämnat ett trevligt meddelande och spår efter sig.
 
Överallt såg det ut som "The Dead Marshes".
 
Det var så häftigt att få se allt detta. När spången tog slut var vi inne i skogen igen, och kom ganska snart tillbaka till parkeringen. Åh, jag vill dit igen!
 
Lovisalynx i sitt esse! Skogsmulle på äventyr!
Astro Deer
Akvrarell, vit akrylfärg och hobbyfärg Guld.
 
Den här målade jag som födelsedagskort till M. Fick ett ryck en kväll och började måla galaxer i akvarell, och sen fick det bli en hjort mitt i alltihop. Jag har verkligen lärt mig ha tålamod med akvarell, att låta det torka och måla i lager på lager. Det blir mycket roligare så, och enklare att bygga upp bakgrunder än när allt annars flyter omkring.
 
 
Huskvarna börjar grönska
 Ett hav av blåsippor! <3
 
Mellan de döda trädstammarna börjar grönskan växa fram...
 
Jag älskar älskar ÄLSKAR att naturen håller på att vakna till liv igen! Och jag själv börjar också väckas ur dvalan. Livet börjar röra på sig, saker är på gång och det mesta känns roligt! <3